FRÅGOR OCH SVAR

Är Beredskapspolisen en ny poliskår?
Nej, beredskapspolisen är inte någon ”ny poliskår” – den tillhörde organisatoriskt RPS mellan 1986 och 2012 och var en del av ordinarie polisväsende.
Riskeras rättssäkerheten med en snabbutbildad polis?
För det första var inte beredskapspolisen “snabbutbildade”– utbildningen är utformad av Polishögskolan på beställning av Rikspolisstyrelsen och utbildningstiden var anpassad efter uppgifterna. För det andra, vad det gäller rättstryggheten – av de alternativ som står till buds; militärer, väktare och polisvolontärer, är beredskapspolisen fortfarande den resurs som bäst garanterar rättssäkerheten. Jämför gärna med länder som Storbritannien där man sedan mer än 150 år har en polisiär resurs med samma utbildningslängd vilket har gett stora samhällsvinster och skapat en värdefull brygga mellan polis och samhälle. En beredskapspolis leddes också alltid av en yrkespolis som var utbildad tillsammans med sina beredskapspoliser och hade särskild ledarskapsutbildning.
Behöver man inte ha 2,5 år på polishögskolan för att kunna agera som polis?
Det är felaktigt att jämföra yrkespolisutbildningen med den som beredskapspolisen genomgick, eftersom uppgifterna skiljer sig markant åt. Beredskapspolisen skulle inte ägna sig åt utredningsarbete, förhör, spaning, brottsplatsundersökningar, relationsvåld etc. vilket är några exempel på vad som ingår i yrkespolisutbildningen. Däremot var beredskapspolisen utbildad på evakuering, upprättande och bevakning av avspärrningar, trafikkontroller, alkohol- utandningsprov, ingripande mot folksamling, nationell bastaktik, mm. Därutöver var beredskapspolisen speciellt utbildad i eftersök av försvunnen person enligt MSO-konceptet (Managing Search Operations), något som åtminstone tidigare inte ingick i yrkespolisutbildningen.
Hur skiljde sig beredskapspolisens uniform från yrkespolisens?
Vad beträffar beredskapspolisens uniform så togs den fram av Rikspolisstyrelsen och skiljde sig från en yrkespolisuniform genom att det stod ”Beredskapspolis” på bröstet och på axelklaffarna som bar beredskapspolisens emblem. Utöver detta stod det ”beredskapspolis” på den reflexväst som beredskapspoliserna bar. Vi beredskapspoliser har inga synpunkter på hur RPS har utformat uniformen. Vi anser dock att det är viktigt att det framgår att en beredskapspolis agerar med polisbefogenheter. Det framstår då som fördelaktigt att man också bär en polisuniform, framför andra alternativ.
Vilken beväpning hade beredskapspolisen?
Beredskapspolisens normala beväpning var batong och pepparspray, men vid behov även pistol. Utbildningen i dessa moment skedde enligt precis samma utformning och krav som yrkespolisutbildningen. Kraven var till och med högre för en beredskapspolis, eftersom godkänt resultat krävdes i samtliga delar för att få kvarstanna i organisationen.
Skulle Hemvärnet kunna ta över Beredskapspolisens uppgifter?
Svenska Polisförbundet gick under våren 2009 ut i media med ett förslag som gick ut på att ersätta beredskapspolisen med hemvärnet. Man skrev bland annat att beredskapspolisens arbetsuppgifter borde flyttas över till hemvärnet, bland annat eftersom hemvärnet har tre månaders utbildning.

Samma åsikter har på senare tid även luftats av riksdagspolitiker, bland annat av justitieminister Morgan Johansson (s).

Det uppstår dock snabbt en mängd frågetecken kring detta förslag eftersom hemvärnets utbildning syftar till väpnad strid. Faktum är att hemvärnets utbildning inte innehåller en enda timme polisiära moment eller räddningstjänst. Hemvärnet har trots detta, på frivillig basis, utnyttjats i olika räddningstjänstuppdrag. Det har då handlat om att släcka bränder, fylla sandsäckar och liknande uppgifter.

En hemvärnsman får inte bevaka ett evakuerat bostadsområde eftersom denne t.ex. saknar befogenheter att kontrollera personer och fordon som passerar avspärrningen. Försvarsmakten kan förvisso under exceptionella förhållanden ge polisen stöd vad avser stridsfartyg och flygunderstöd, men detta innebär inte att hemvärnet skulle kunna ersätta beredskapspoliser vid exempelvis ordinära bevakningsuppgifter eftersom militär personal saknar laglig grund att agera. Polisförbundets, och somliga politikers argument faller således platt. Hemvärnet kan inte och får inte utföra de uppdrag som beredskapspolisen var satta att utföra.
Vad hände om en beredskapspolis begick tjänstefel?
Polisförbundet påstod felaktigt att det inte fanns något system som fångade upp när en beredskapspolis begick ett tjänstefel. Detta var som sagt fel. En beredskapspolis kunde, precis som en yrkespolis, skiljas från sin tjänst och åtalas för eventuella brott som denne begick. Det var dessutom lättare att skilja en beredskapspolis från sitt uppdrag än en yrkespolis, eftersom beredskapspolisuppdraget inte uppbar samma arbetsrättsliga skydd. Något fackligt stöd tycktes inte den enskilda beredskapspolisen kunna vänta sig heller.
Fanns det inte risk att personer sökte sig till beredskapspolisen för att få tillgång till hemlig information?
Den risken finns alltid, oavsett om det gäller beredskapspolisen eller den ordinarie yrkespolisen. Dock så har en beredskapspolis liksom en yrkespolis genomgått bakgrundskontroller och säkerhetsklassning. Det är polismyndigheten själv som efter säkerhetsprövning av SÄPO rekryterade den enskilda beredskapspolisen och kunde när som helst skilja denne från sitt uppdrag. Förutom detta skulle naturligtvis den rekryterade personen vara ostraffad och inte förekomma i några polisregister.
Vem beslutar om att Sverige skall ha en beredskapspolis?
Beredskapspolisen tillkom genom ett väl avvägt riksdagsbeslut. Syftet med organisationen var att förstärka samhällets möjligheter att upprätthålla ordning och skydda medborgare i situationer där den vanliga polisen inte räcker till, ofta på grund av resursbrist. Ett eventuellt återinförande kommer även det att behöva klubbas igenom i riksdagen.
Finns det några exempel på när beredskapspolisen skulle kunnat vara behjälplig?
Förutom det ganska självklara, dvs vid naturkatastrofer, stora olyckor, pandemier eller eventuella terroristattentat så medger den nya beredskapspolisförordningen att beredskapspolisen kan nyttjas oftare. Till exempel så har dagens polisorganisation svårt att fullgöra sitt uppdrag på grund av den resursbrist som uppstår bland annat till följd av större bevakningsuppgifter t ex vid internationella konferenser. Den ordinarie verksamheten går då på sparlåga vilket ytterst drabbar medborgarna. Här skulle beredskapspolisen, under ledning av yrkespolis, kunna avlasta den ordinarie personalen vid t.ex. avspärrningar och trafikdirigering. Detta ligger helt i linje med vad regeringen uttryckte om sina avsikter med regelverket som gällde mellan åren 2009 och 2012.
När hade Beredskapspolisen kunna göra skillnad historiskt?
Från början var styrkans utbildning inriktad mot antisabotageverksamhet.

Fram tills nu har dock inte hotbilden mot riket inte ansetts vara av ett sådant slag. Man inriktade därför utbildningen mer mot tänkbara krissituationer oaktat det råder höjd beredskap - då samhället utsätts för allvarliga eller omfattande påfrestningar i fred.

Exempel på sådana situationer var det stora raset i Tuve utanför Göteborg då ett helt bostadsområde med 67 villor rasade (och man på grund av resursbrist tvingades anlita bevakningsbolag), tågolyckan i Borlänge år 2000 där uppemot 1000 personer evakuerades och centrala delar av staden behövde spärras av och bevakas i 6-8 dygn (med stora resursbehov som följd) samt kommenderingen i samband med EU-toppmötet i Göteborg 2001.

Vid dessa tillfällen utgjorde beredskapspolisen, som var utbildad och utrustad för sådana uppgifter samt hade polisiär befogenhet, en lämplig förstärkning till ordinarie polispersonal.

Andra aktörer, såsom hemvärn och bevakningsbolag, saknar polisiära befogenheter att ingripa vid t.ex. vägspärrar, fordonskontroller och områdesbevakning.

Genom att använda beredskapspolisen hade således grupper helt bestående av yrkespoliser kunnat frigöras så att dessa skulle kunna tillse mer kvalificerade uppgifter.
Vilka var beredskapspoliser?
Inom beredskapspolisorganisationen fanns i stort sett samtliga yrkeskategorier representerade. Man kunde hitta allt från jurister, flygkaptener, läkare, psykologer, IT-konsulter, väktare, ordningsvakter, byggarbetare, lastbilschaufförer, civilanställda inom polisen till brandmän och förskollärare. Listan kan göras mycket lång. Det som var gemensamt för alla var ett stort engagemang och viljan att ställa upp för samhället och hjälpa sina medmänniskor. Medelåldern inom beredskapspolisen var strax över 30, och både kvinnor och män fanns representerade.